För i går den 28:e november så firade de tillsammans 4 år som förlovade! Skräckligan säger grattis i efterskott och hoppas på att de kommer till skott någon gång ;).
Tydligen är de inte helt överens om saker och ting, dessutom verkar det kosta lite pengar det där med att gifta sig. Men matte säger att giftemålet ska ske i bohus fästning i alla fall :)
Nu är det så att matte fortfarande är i en väldigt känslig fas om Hannibal, vissa dagar kan hon bara brista ut i gråt och längta sönder sig efter honom (hennes ordval.) och andra dagar absolut inga problem alls. (hon viskade till mig att det är inte alltid så praktiskt att smågråta på jobbet då det riskerar att komma in folk i hennes arbetsrum titt som tätt men än så länge har det inte varit problem.)
Denna dag är en känslig och jag får på inga villkor skriva mitt inlägg om honom ännu, då sitter hon i soffan i vardagsrummet och störtgråter i kamp med mitt skrivande men ha förståelse med henne. Stackars matte har också känslor om allt som händer i vår/hennes omgivning och jag får lov och anpassa mig efter henne för stunden.
Under tiden får min kära 2 och 4-benta läsare hjälpa oss i skräckligan lite grann eftersom vi vill underhålla er även om vi inte kan slutföra presentationen av alla oss så länge på grund av en känslig matte.
Vi vill gärna få in en massa förslag på filmer vi kan resencera! Vi vill få in alla möjliga filmförslag så vi har lite att välja i mellan :)
Nu har matte begärt att en video ska vara med i detta inlägg (bör jag notera och berätta att tårarna rinner som regn nedför hennes kinder?)
Lyssna och njut!
"If I Could Be Where You Are"Where are you this moment?
Only in my dreams.
You're missing, but you're always
A heartbeat from me.
I'm lost now without you,
I don't know where you are.
I keep watching, I keep hoping,
But time keeps us apart
Is there a way I can find you,
Is there a sign I should know,
Is there a road I could follow
To bring you back home?
Winter lies before me
Now you're so far away.
In the darkness of my dreaming
The light of you will stay
If I could be close beside you
If I could be where you are
If I could reach out and touch you
And bring you back home
Is there a way I can find you
Is there a sign I should know
Is there a road I can follow
To bring you back home to me
Det var en gång en liten Kafka som levde hos Irene och för oss omplaceringsdjur blev han en Legendoch en Myt!
En vit herre som ledde sin flock med bestämnda tassar och älskvärd mot sin husse och mattar. (en förebild för mig)
Vi i skräckligan vill hedra hans minne eftersom han lämnde jorden för den eviga gräsmattan i går och han efterlämnar en stor flock med damer men framför allt två sorsgna mattar som gjorde allt för honom. Kafka blev hela 5 år gammal och under hela sitt liv haft det så bra han bara kunnat, en hel gräsmatta på sommrarna och en hel drös med damer att underhålla. Framför allt har han haft två kunniga mattar som gjort hans liv bra och en väldigt snäll husse. (vi vet inte så mycket om just hans husse men han måste ju vara snäll helt klart. )
Vila i frid Kafka och ät nu allt gräs och alla maskrosblad på den eviga gräsmattan :)
Vi beklagar din förlust djupt Irene.
R.I.P Kafka
(Det är nu man ska ha en bild men vi har ju inte riktigt en bild på just Kafka så ni får leva med enbart text i detta blogginlägg.)
Ripley var mattes och husses första omplaceringsmarsvin och det var inte riktigt tänkt att just hon skulle väljas utan det blev ödet för båda parter.
Anledningen att Rilpey var i omplaceringen var allergier som gjorde att hon återkom till hisingen, en människa som var allergisk mot långhåriga marsvin och var naiv nog att tro att denne inte var allergisk mot Rip. Vilken chock det blev för personen i fråga och snabbt åkte hon tillbaka efter väldigt kort tid borta.
Matte höll utkik på eragons hemsidan efter ett passande marsvin och var inställd på att ta hem en virvelflicka men kikade in ändå på eragons hemsidan. Bilden på Ripley dök upp och matte fick den där "dendärsötavarelsenskahemtillossochbohärföralltid" känslan om henne och snabb som tusan tingades Rip!
Vår älskade sötnos!
Det ska tilläggas att husse var skeptisk mot ett tredje marsvin men han ändrade sig snabbt!
Väl när matte fick träffa Rip så darrade magkänslan och allt stämde i hjärta/själ. Hon kom med hem och lilla flocken på mig och Hannibal godtog henne som en medlem direkt. Det tog några dagar men sedan visade Rip vem hon verkligen var och tog över ledarrollen i från mig (så klart....)
Denna uppsyn är svår att säga nej till :)
Livet flöt på för skräckligan och matte/husse fick sina tummar ur röva och fixade en billybokhylla till oss som bur! Vi blev väldigt nöjda och känslan att slippa gallerburen går inte att beskriva. :)
Matte tog sin chans och uttökade flocken med först Miss Myers och sedan med Samara, flocken var komplett.
Tyvärr det som hände därefter var inte alls lika roligt och glädjande. Matte noterade att Rip var dålig och hon hade rasat lite i vikt, dessutom lät det konstigt när hon andades. Matte började stödmata Ripley och en veterinärtid bokades snabbt. Denna veterinär höll med matte om att det lät i från lungorna och antibiotika skrev ut åt fröken, under tiden skulle hon stödmatas så att magen inte skulle lägga av.
Matte åkte samma eftremiddag efter veterinärbesöket till stockholm (detta var en fredag) och därefter skulle hon till "mormor Ingrid" i östergötland och det var upp till husse att ge henne medicin, cc och allt som behövdes.
Allra sista bilden på Ripley i levande tillstånd
Tyvärr rasade hon i vikt och ville inte alls äta så hon fick åka in akut till blå stjärnan på måndagen med husse (med en orolig matte i östergötland). Innan husse gick i från henne så sträckte hon sig efter husse och gapade efter honom, ungefär som hon skrek "lämna mig inte, ta mig hem". Till och med veterinären frågade husse om han ville ta med sig Rip hem. Han ville .. Tro oss.
Allt gick inte som matte/husse ville utan hon rasade ännu mer i vikt och hon fick somna in på tisdagen med husse som stöd. Hela vår värld sprack under våra tassar. :(
Se mig! Queen of the billybokhylla!
Det visade sig att hon hade en varböld i gommen som gjorde att hon inte kunde äta och att fixa i munnen var inte att tänka på eftersom hon var i sådant dåligt skick. Varböld och rossel med lungorna var nog ingen höjdare. :(
Hon fick begravas vid husses föräldras hus i skogen där, lagom brevid Jigsaw. Hon är för alltid med oss i våra hjärtan!
Vårt lilla hjärta!
Här hänger Ripley läpp med Atlas (som var en liten bebis då.)
Vackra Rilpey!
Ni läsare ser absolut inte henne här ;)
Ripley tittar ner i från den eviga gräsmattan med Jigsaw och Hannibal på oss med tindrande ögon och munnarna fulla med gräs i skrivande stund, hon gör tummen upp åt mig. :)
Pssssssst Ripley fick sitt namn efter hon i alien-filmerna, den där tuffa bruden som klarar allt :)
6 stycken små marsvin i landskrona som sökte nya hem i denna värld via blocket. Dessa djur har inte haft lika stor tur som jag i livet utan varit avlivningshotade i sitt förrförra hem.
Hela denna historia började för drygt 1 vecka sedan och matte fick som uppgift att maila en som sålde 2 honor varav en dräktig och en med 3 bebishonor och en hane som var pappa till ofödda kullen och ungarna. Honorna och hanen var runt 1,5 år och ungarna 10-12 veckor. Hon som ägde dessa djur hae tagit i mot 9 marsvin i från början som skulle ha avlivats annars i januari. Hur det kom sig att det blev ungar efter vet jag ärlig talat inte men det blidde så.
Det var med fasa matte tog på sig denna uppgift och hon tog genast hjälp av Irene som stöttade hela vägen ut!
Hjälp och körkortägare till bästis som fick upp djuren i från skåne till göteborg och hon fick samtidigt en massa socialt och bensinpengar som tack.
Efter mycket planerade så kom djuren fram välbehållna och förhoppningsvis nöjda över att slippa 80-burarna (de stora gick till kaninerna enbart.....) Irene tog i mot dem i omplaceringen och det var med lite fasa och nyfikenhet som matte kände inför första synen av de små liven.
Dessa otroligt söta djur hade följande problem: Skabb För långa klor Höensilage som hö 1/3 ungar var en hane så risk för dräktigheter
(nu har matte säkert glömt någt här men kanske uppdatering på saker som ej var bra)
Pappa Belgarath
Pappa Belgarath finns inte så mycket att säga om, han har haft roligt med sina damer och det har givit resultat.
Den dräktiga honan Ce´Nedra
Ce´Nedra sades vara 4-6 veckors gången men risken är att hon gått mycket längre än så, ganska så rund dam och märktes att hon hade ungar i magen. Förhoppningsvis går allt bra med hennes dräktighet och ungar. Detta blir hennes tredje kull och det känns som det räcker med det för hennes skull.
Mamma Poledra
Mamma Poledra med sina ungar har ett temprament som heter duga eftersom hon ville ta en match med Ce´Nedra och troligen hade den inte slutat först någon hade gett upp/ dött. Men tur som det var så hindrade Irene den matchen. Har fått 2 kullar i sitt liv och förhoppningsvis inga fler nu för skruttan. (måste medge att hon är väldigt söt <3 )
Ett stycke Beldaran
Liten, söt och fluffig! Nu kan denna otroligt gulliga marsvinshona äntligen leva ut!
Polgara!
Fluffbollshona i svart och vitt! :)
Belgarion!
Brodern i kullen, den skyldige om det blir fler ungar. Men ack så söt ändå.
Nu har alla dessa djur en chans till ett bra liv med ägare som älskar dem innerligt och gör allt för att de ska må bra/vara lyckliga som få. Vi i skräckligan önskar dem allt gott i deras liv och tackar Irene för att hon finns för alla oss små limpor som inte kan föra vår egen talan. <3
Vill uppmuntra till att ge Eragons pengar, gör det! Om ni vill ge pengar till just Skånegrisarna så skriv i textrutan "Lovisagrisar".
Jag är så arg på matte just nu! Hon valde att släppa mig till veterinären utan attg jag ens fick ha en uns av åsikt! Detta ska ha hänt i onsdags (jag och datum går inte så bra i hop)
Tydligen var hon dit med mig av anledningen att hon ville att en veterinär skulle undersöka om jag hade någon så kallad cysta och denna oro för något som jag inte ens vet vad det är? Veterinärer är så himla jobbiga när dem klämmer och känner på ens mage :(. Uppenbarligen förstår inte matte det utan släppar dit mig trots detta och plågar mig.
När jag, matte och husse kom fram så checkade dem in mig och så fick vi vänta en stund på att komma in i rummet dät man som litet oskyldigt marsvin helst inte vill vara.
Till slut fick vi komma in och matte tjötade en stund med veterinären som nästan hette samma sak som matte (Louise) och sedan började plågan. Herregud vad hon klämde på min mage och matte bara höll i mot mig så jag inte kunde rymma! Skandal!
Denna Louise trodde att hon kunde ana någon cysta och tog mig till en annan vet som kan mer marsvin, vad är värre än att en vet klämmer på en? Jo TVÅ! Denne höll tydligen med förstnämnda och jag fick komma tillbaka till matte och husse igen för en stund, ultraljud behövdes för att se ordenligt i min livmoder. Men det hemska slutade inte där, jag blev .. RAKAD på min underbart söta mage och ingen som hjälpte mig!
Bildbevis! (Strunta i att matte fick en suddig bild på resten av min kropp! )
Svaret från veterinären blev inte så positivt som matte och husse hade hoppas på... Jag har 2 cystor varav att de är 2 cm långa :( . Nu är jag rakad på min mage och måste åka till en hemsk veterinär igen, sådan otur man kan ha och plågan är ännu inte över. På tisdag ska jag till ett ställe som heter blå stjärnan och jag ser inte fram i mot det. Är det den behandling som matte tror och hoppas på så kommer jag sova en stund och sedan hämtar matte mig efter sitt jobb.
Arg är bara förnamnet! Jag är rena hulken just nu och det är matte som skall drabbas av min hemska vrede!
Uppdatering sker nästa vecka om min plåga!
Matte mumlade om att Cujo skulle skriva om Skånemarsvinen i morgon när matte fixat med bilderna hon tog när de kom fram till omplaceringen.
Jag och min syster är födda 14/6 2010 oche enligt vår uppfödare var inte vi så vackra utseendemässigt (med andra ord hade vi inte rosetterna och annat på rätta ställerna och öronen satt kanske inte som de skulle.) så vi har inte fått gå i avel eller utställning. Vi var mer än nöjda att slippa allt det tråkiga ( att föda ungar har jag hört att det är jobbigt.)
Matte fick välja mellan oss systrar och ett pojkpar och ni vet ju hur det valet slutade eftersom ni läser denna blogg. :)
Det ska nämnas att Jigsaw är namndöpt efter Jigsaw i Saw-filmerna. :)
Jigsaw och jag i köket precis nyanlända!
Jigsaw var nog inte helt kry från allra första början, dem vibbarna fick matte och husse trots bristen på efarenhet att ha marsvin som vuxna. Hon tyckte inte om när man lyfte upp henne och tog på magen, allmänt orolig och skärrad (fel ord kanske men bästa man kan tänka sig nu.) Matte mailade vår uppfödare och enligt honom så var allt som det skulle vara. Det höjdes mer än ett ögonbryn här hemma och besök hos vet gjorde ingen klokare. Något gissel var det med henne och den kunskap matte/husse har nu så kanske det hade varit helt annat i dag men det får vi aldrig reda på nu.
När vi var 8 månader gamla och en vanlig fredag som andra så satt matte med Jigsaw och myste och samtidigt pratade med husses bror, ett par timmar smiter förbi. Matte ska säga hej då till husses bror och upptäcker till sin stora förfäran att hela hennes tröja och ena underarm är täckt med diarre. Matte får panik medans husse på den tiden hade inte lika stor reaktion över det hela "vi kan åka in med Jigsaw om 2 dagar om hon fortfarande har diarre". Matte har berättat att hennes tanke var att åka in med Jigsaw morgonen därpå till veterinären och natten där var inte alls rolig.
Min söta syster när det var grönt och härligt ute!
Den natten/morgonen ska vi inte tala om :´(. Husse fann Jigsaw död och först ville inte matte tro på honom men hon tystnade ganska fort när hon gick ut i vardagsrummet. (tänk er mig då, vara i samma bur när ens egen syster dör av plågsam diarre :( .)
Det blev panik hemma då jag var ensam lillskit och jag ska ju vara med andra marsvin. Det är då vi faller in på historien om Hannibal Lecter men den kommer senare!
P.s Lite fler bilder på Jigsaw kommer här nedan D.s
Visst är vi söta tillsammans? :)
Trött Jigsaw
Ännu en trötterbild!
Visst är vi lika ändå? :)
Må min underbara syster vila i frid och att hon fjompar sig en massa med Ripley och Hannibal nu i skrivande stund. Alla dem är saknade här hemma!
Uppdatering om Fröken Ripley sker i morgon eller när matte har tid att sätta mig vid datorn, tydligen ska hon rädda ett gäng marsvin i från skåne via sin ena bästis. Så vi får se när matte har tid med mig och bloggen!
Vi marsvin har fått i uppdrag att bedöma skräckfilmer och även vanliga och skriva vårt tycke. Matte och husse tyckte att det var en väldigt bra idé och vi blir mer viktiga än innan :)
Denna film heter Mutants och är fransk, med andra ord pratas det franska i filmen. Handlingen är i frankrike, en pandemin av mutanter hela världen över och vi får följa två personer. Ett par som heter Marco och Sonia som har arbetat inom vården innan kaoset bröt ut och efter en stund in i filmen kommer dessa två till en hemlig militär anläggning. Marco har fått blod i munnen av en mutant och dessutom blivit biten. Sonia tar hand Marco på anläggningen och han i sin tur förvandlas han sakta till en mutant. På köpet så väntar Sonia deras gemensama barn och hon försöker desperat få tag på hjälp.
Nu kommer en trailer på filmen innan vi uttrycker vår dom över denna film.
Skräckligans åsikter:
Vi tyckte att filmen var långdragen och tråkig, ingen riktig handling och allmän gäsparfilm. Seg och knappt något splatter eller blod så som en skräckfilm bör vara. (om det inte är en psykisk skräck vill säga).
Vi marsvin höll på att somna praktiskt taget efter den långsamma början och vi är vana vid mer kvalitet på filmer.
Enligt oss så var den helt värdelös och rekomendrar den inte till någon att se!
Vad ska man nu säga om husse? Det var tillräckligt svårt att skriva om matte och nu ska man skriva om husse?? Man får försöka sitt bästa helt enkelt och hoppas på att han blir nöjd med mitt inlägg. :) (ingen press Cujo, ingen press)
Husse är ren och skär göteborgare, uppvuxen 2 mil utanför för att vara mer exakt. 5 andra syskon, 3 storebröder och 2 storasystrar.
Han är till och med äldre än matte (som jag tyckte var gammal nog) hela 34 år!
Husse heter Micael (konstiga namn..) och är väldigt beskyddande mot oss limpor. Det känns som han skulle göra allt för vår skull. Den som rör oss på fel sätt råkar väldigt illa ut, vi bara älskar vår husse för det. Hans kärlek känner inga gränser och det är han som skämmer bort oss totalt!
Så här ser vår husse ut!
Han är inte lika knäpp som matte utan mer lugn och överlåter galenskaperna till henne, han som är mer nogrann hemma. Oftast skyller husse på att han är gammal så han tar det hellre lugnt en helg och bara myser med oss och dricker en öl/ett glas vin/dricker whisky (allt beror på hans humör och vad han har hemma. :)
Världens bästa!
Från början ville inte husse ha några husdjur utan ville bara leva utan (hur han kunde tänka så vet jag inte riktigt.) och det var matte som fick husse på fall om oss limpor. Enligt den där myten om att vi marsvin är tråkiga (den som tycker det kan matte erbjuda att klippa klorna på mig. Tydligen är jag hemsk enligt henne, inte mitt fel att jag hugger efter allt då.)
Även husse kan vara galen :)
Nu avslutar jag detta blogginlägg om husse och hoppas på att han godkänner detta. Han var en aningens upptagen med att vara .. upptagen.
I morgon blir det en överaskning! Håll ögonen öppna gott folk och håriga djur!
Matte är .. matte för mig. Tydligen heter hon Lovisa (vad sjutton är det för namn egentligen??!) och kommer i från stockholm men flyttade till göteborg för husses skull. Delvis för mig och min systers skull med eftersom hon ville vara med oss när vi var små.
Hennes ålder är jag inte så säker på men en lten fågel (*host husse host*) sa att hon är 25 år gammal (värsta tanten ju !) och äldre blir hon bara hela tiden. (Grymma marsvin som mig är alltid i den perfekta åldern oavsett hur tiden rullar på ;) . )
Detta är en finare bild på matte (vill ju inte förolämpa henne genom att ta en "ful" bild)
Hon är rätt så konstig, knäpp, underlig till personligheten och schizofren när det gäller musiksmak. Men vi älskar matte även om hon inte är som alla andra på detta jordklot.
Här tycker matte att det är varmt
Min matte har 3 syskon, en storasyster och en tvillingsyster (som är en hela 1 minut äldre än henne). Efter det så kom hennes lillebror (egentligen halv eftersom de enbart delar mamma).
Föräldrarna skildes när hon enbart var 5 år gammal och bodde hos sin mamma och styvpappa. Dock spenderades varannan helg hos pappan och livet kunde inte varit bättre :)
Uppväxt inprincip på landet tills hon flyttade hem till sin pappa och därefter bar det av till göteborg!
Hon har två syskonbarn i stockholm som är väldigt söta och goa, dem älskar hon väldigt mycket.
Matte har 3 väldigt nära vänner och lite halvnära i sin omgivning. Här nedanför är en bild på dem 4 redo att rocka järnet i skåne
Både matte och husse är wow-nördar (world of warcraft) och mycket tid spenderas med dem när de spelar och göra den lycklige av dem två väldigt glad när det blir varmt och gött i knät ;)
Ett annat stort intresse är så klart djur och hon är utbildad djurvårdare.
Matte jobbar och sliter var eviga dag för att vi ska ha det så bra som det bara går, vi måste ju skämmas bort! Så länge vi är nöjda så klagar vi absolut inte ;)
Matte är även nykterist och medlem i UNF och ledare i junis (IOGT-NTO´S juniorförbund).
Finns säkert mera att tillägga om matte men buren lockar då matte planerar att ge oss mat (!)
Om det är något ni undrar om henne så är det bara att fråga på, här på bloggen eller på facebook. :)
Så här glad kan matte se ut när hon ger oss mat!
Oink Oink!
/En hungrig och "mager" Cujo lämnar datorn. Over and out.
