söndag 10 februari 2013

Min födelsedag

                                    I går ...


I går är det ju min stora dag och knappt blivit firad för att matte varit borta exakt hela dagen, när hon väl kommer hem så har hon med sig 3 marsvin som hälsade på oss i somras och en gammal dam med dem, hö och en barnsäng i 300 delar ungefär. Får jag någon uppmärksamhet då? Nej då! Matte är snål på den punkten just nu .. Hon skyller på allt kaos som blev efter hon kommit hem men vem går på den gubben? *fnys*

Men jag tänkte faktiskt prata lite allvar med er läsare om en sak som berör mig, fastän ni inte fått veta det först nu. 
Vi har ett stort problem här i vårt avlånga land och det är att det finns väldigt många av oss katter i landet som är hemlösa och som är utan sitt "för evigt hem". Jag har haft väldigt stor tur i mitt liv och fått mat, kärlek och framför allt ett hem där jag är välkommen från första början. Visst, jag är en så kallad "raskatt" men oavsett vad man för bakgrund och vad för ras man än är så har man rätt till ett hem och kärlek. 

Nu finns det ju för få hem till alla katter som finns ute i det vilda men det finns en lösning som kan hämma antalet katter och låta de som finns få leva tills de dör av naturliga anledningar, inte bli skjutna helt enkelt. Det finns ingen värdighet i det och alla bör ha en chans att få leva sitt liv utan att någon bestämmer att de ska dö enbart för att denne katt kan skapa nya katter. En andra chans borde få ges till dessa individer. Givetvis är ju ett eget hem första målet men detta är en metod som räddar liv det med.   
 TNR (jag vet ej vad de orden står för exakt, så smart är jag inte), den metoden innebär att man fångar in katter, kastrerar dem och sedan får de gå tillbaka där de blev hämtade i från början. Då får de en chans att leva och inte producera fler avkommor som i sin tur producerar ännu flera, dock ska denna metod vara omdiskuterad och det är folk som är negativa i mot den. Detta är ju tråkigt då det hjälper katterna att få slippa dö och få en chans att få fortsätta leva sitt liv under mer kontrollerade former.  Nu vet jag inte riktigt hur det ser ut i alla områden där man gjort detta men vissa katter matas och verkar må riktigt bra ändå med tanke på deras liv. Det är ju bättre än inget alls anser jag men varför skulle man lyssna på en orientalpojke som haft ett bra liv med kärlek,kel och mat hela sitt liv? Vad kan jag tänkas egentligen veta och varför ska man ens lyssna på en skit som mig?  Denne som aldrig behövt lida ett enda gram. Jo, för att jag är en katt och stolt över mitt släkte som är värda allt i världen! 

En gång var vi ansedda som gudar i det gamla Egypten och dyrkade till max, detta har vi aldrig glömt i vårt sinne. Även om vi inte betyder lika mycket för resten av omgivningen behöver det inte betyda att vårt värde minskat, människorna har bara glömt vår makt. 

Jag lider med alla katter som har tvingas att somna in bara för att de varit "överflödiga" och att människor kastat oss åt vårt öde. Alla dessa "sommarkatter" som lämnas vind för våg av sina så kallade familjer och sedan dör denna katt innan den vuxit upp eller producerar allt för många kattungar så den till sist blir skjuten. :(
De som skaffar en katt bör ta sitt ansvar, jag ska skriva upp ett par punkter man bör göra om man skaffar en eller flera katter: 
  • Försäkra sitt/sina katt/er
  • kastrera den/dem
  • Ta hand om den/dem med hela sina hjärtan
  • ID-märka sitt/sina djur
Visst, har man till exempel uppfödning så är det en annan femma men .. Detta blev ju en smula svårt då jag själv kommer i från en avel, folk kommer säkert muttra "dubbelmoral" men ska försöka uttrycka det bra så ingen blir stött här. 
En uppfödare kanske inte föder upp 4 kullar/år utan tar 1/år och ser till att ens kattungar/ungar får ett bra hem, det är ju onödigt i alla avlar över arter att producera för mycket. I marsvinsvärlden är det för vanligt att man gör detta och inte bryr sig sedan om hur det går för de djur man skapat till denna värld. Den ras som jag råkar vara så händer det inte att man spontant köper oss och sedan slänger bort oss bara sådär, jag är en dyr kattras nämligen. (minst 6000 kr kattungen). Själv tycker jag att jag kommer i från en bra uppfödare som inte göder jorden med katter utan hon tar sitt ansvar och ser till att vi kattungar har ett hem, följer oss via mattar/hussar och stöttar när det behövs Dessutom hjälper hon till med försäkring och allt det tråkiga som vi djur inte lägger oss i. Tänk om alla uppfödare var som henne, att se till att alla vi kattungar blev sålda till ett bra hem och inte massproducerade fram för eget nöjes skull. Visst, människor skulle kunna sluta avla på oss djur men det går nog inte. Det ligger i en människas natur att vilja förbättra saker och ting ,de har alltid avlat och kommer alltid att göra det, men den som avlar kan tänka lite innan man skapar nya liv och respekten för djur måste finnas då vi är levande djur med känslor. Dessutom bör ju uppfödaren avla på friska och sunda djur. Nu vet jag att jag kanske inte uttryckt det så alla parter blivit nöjda om delen om uppfödning men jag har försökt att uttrycka mig så gott jag kunnat utan att jag får en smäll på nosen som svar på detta inlägg. 

Om alla sålde katter lite dyrare kanske folk inte spontant köpt en bondkatt och sedan bara slänga ut katten på blocket för att barnen tröttnat, bara för den vuxne inte vill ta sitt ansvar och lära sitt barn/sina barn att vi djur är inte en slit och släng vara. 

Om allt folk som har katt i sitt hushåll kastrerade sina djur skulle en stor del av detta problem kunna lösas, alla oönskade kattungar som kommit som en överraskning. 

Att kastrerar sin/sina katter är inte så dyrt som man kan tro utan lönar sig i form av att katten slipper alla hormoner i huvudet och världen fylls inte av avkommor i från just det djuret. 
Här kommer en pristlista från blå stjärnan på vad de tar i pris:  (även på hund)

Kastration hankatt: 810:-
Kastrering av honkatt: 1285:-
Kastration hanhund: 4150:
Kastrering av tik: 7720:-

By the way, jag vill slå i hjäl myten om att kastrerade djur är "tråkiga". Allt blir som man gör det till, så det så. Se bara på mig, jag är knappast tråkig bara för att jag inte har kvar mina kulor. Jag njuter av livet och slipper alla jobbiga hormoner :). Mina kulor försvann när jag var ca 6 månader och inget jag direkt sörjer om man säger så. 
Vill även uppmuntra till att hundar också kastreras med *pepp pepp*

Nu får man ju hoppas på att så många katter får hjälp av katthem att få sina "för evigt hem" och får stanna där tills de lämnar jorden för nästa liv. Det är väl nu någon tänker att din matte valde ju raskatter framför att rädda bondkatter. Min matte är  lite grann uppvuxen med siameser/orientaler så det är hennes stora svaghet när det gäller katter, dock älskar hon alla katter och det råkade bli just oss denna gång. Vem vet vad det blir nästa gång? Jag kan varmt rekommendera änglakatten då de har hjälp min husses mamma med katter och de räddar alla katter som katthemmen inte vill ta i mot på grund av de är för "förvildade". Skänk gärna en slant till de dessutom :). Historien om Saphira och hennes ungar kommer senare när jag får låna Skräckligans blogg igen. 


Här finns en länk om TNR om man vill läsa vidare om det arbetet i göteborg. 



Nu ska jag börja avrunda detta blogginlägg, Skräckligan står bakom mig med tårar i sina ögon just nu,de tycker att jag har mognat eftersom jag tänker på annat än mig själv och mat. 

Det känns fel när de berömmer mig.. Vad har de för hemlig plan i mot mig??!!!!!! 

Nu ska jag fly innan de lägger ner allt smörande och börjar vässa sina tänder. 

/Atlas










1 kommentar:

  1. Så det finns en mjuk sida hos dig, Atlas? Jag tycker du verkar klok också...

    SvaraRadera